shoot me down
Har städat klart rummet för ett litet tag sen & tänkte hoppa i duschen nu. Imorgon åker vi till Capen och sover där en natt. Vi ska vara på spaet och så ska jag och mattias få ngn behandling också. Känns som ett ganska skönt avslut på de här lovet :) Jaja vi får höras senare:)
åhh gud vad fin du är ! hmm din blogg är jätte rolig att läsa för det finns typ bara saker jag vill läsa på din blogg ... fortsätt så gärna : ) har du haft en bra början på dagen:)
Jag anser att du inte bryr dig. Du ville inte ens träffa mig när jag skrev att jag skulle åka till Vännäs. Och jag har fan ringt dig, men du gör inte det tillbaka? Så varför i helvete ska jag slösa energi på en människa som inte ens orkar slösa fem minuter av sitt liv för att ringa mig? Dina vänner har pengar på mobilen, din mamma har? Men jag orkar inte bry mig längre. Känns som att jag måste tvinga folk för att man ska ha kontakt. Och det är fan inget mer än ett jävla telefonsamtal som jag vill ha då och då. Du förstår inte hur mycket det betyder när någon väl ringer. Det gör min dag och jag blir så jävla lycklig för att någon ens minns att jag lever. Känner mig så totalt jävla bortglömd. Den enda som brukar ringa mig är Olivia och det är jag sjukt glad över. Då känns det iallafall som att jag finns, som att någon vän kan bekräfta det.
Det är sjukt tufft att flytta hemifrån och det kan inte du yttra dig om. Jag tror inte heller du hade varit så jävla glad och på topp om dina vänner plötsligt glömde bort dig. Det är ingen rolig känsla kan jag lova. Jag har inga fucking vänner här och kommer aldrig få det heller. Fattar du inte att det är då jag behöver dig? Förstår du inte hur mycket det skulle hjälpa mig om någon fler av mina vänner stöttade mig via telefon ibland? Jag mår jävligt dåligt vid vissa tillfällen. Ibland känns det som att ingen från Kalix ens skulle bry sig om jag försvann. För jag är ju redan bortglömd och betyder inte ett jävla skit.
